L O C K E D I N N E V E R L A N D

Jag känner mig gammal och tråkig just nu.
Hur kan jag känna mig gammal? Jag är nitton for crying
out loud!  Är det för att jag jämför mig med andra och
vem eller vilka då isåfall?

Har upptäckt en mindre smickrande sida hos mig själv,
vilket är mycket irriterande då jag känner att det är
väldigt.. inte-jag.

Väntade på ett litet samtal ungefär hela dagen och jag
försökte själv ringa utan att komma fram.
Men.. jag skulle inte säga något som var überviktigt
direkt, ville bara kolla om denne person ville komma
och äta nachos framför melodifestivalen.
Kanske bara är tråkigt? Jaja, blä för tjej-analyserings-
genen!!
Kändes konstigt att inboxen stod och gapade tomt
hela dagen, det hör verkligen till ovanligheterna nuförtiden.
Jag blir fundersam och jobbig och det är så jag inte vill bli!
Jag vill inte bry mig men varför gör jag då det?
Vill tro och lita på folk men har så svårt för att till 100%
göra det. Så jag blir kall och kort i orden istället.
Orkar inte med sådant för jag är normalt sätt raka motsatsen,
och då trivs jag med mig själv.
Det gör jag inte nu när jag blir såhär.

FYFAN vad gott det blev! Ska gå in till köket och trycka i mig några fler:D

Förresten!
Ska fanimej göra en grej av det här, att det är melodifestival
and all. Ska glittra ikväll. Moahahahah!! Om jag inte drar på
fest så drar jag festen till mig istället. Åh ibland är jag bara
bäst.

Idag så tänkte jag på om jag skulle stanna hemma med
mami. Ska sno ihop en nachotallrik och dricka massa
cola. Melodifestivalen ska också ses, såklart.

Känner att jag inte har råd att dra ut på ett tag.. Men det
kanske inte borde göra så mycket, då får jag mer tid till
att plugga.

Just nu är jag grymt avundsjuk. En viss Andreas ska
förmodligen "om han vill och hinner" (såklart man vill, och
om man inte hinner ser man till att ändå göra det!!!!!!)
intervjua en certain mr. Corner.
IAMX är mitt favoritband end of story. I över två år har jag
varit töntigt ååååååååååååh när jag lyssnat på hans röst
och låtar och konserten på Arvika 07 var så otroligt
obeskrivligt bra. Han var anledningen till att jag ville dit
från första början.
Och nu på msn så öppnar herr Andreas en konversation
med "Du lyssnar ju på IAMX?". Han vet att jag gör det.
Anade att han skulle se någon konsert nu när han drar
till New York. Bara det fick mig att känna avundsjuka.
But no, han ska intervjua honom.
Önskar jag kunde bli glad för Andreas skull, men jag
känner bara att jag vill vara i den sitsen.
Tror han tycker det är roande.

Stativet=)

Och varför i hela friden har jag inga bilder på Louie??:O

Pretty much yeah!:D

Toppendag med Pizza Hut och allt!

Godmorgon. BLÖH.
Börjar 10 med tvätt och städ. Sedan blir det en handling
också. Piece of cake I hope. Efter det måste jag dra tillbaka
till Hässelby för att köpa ut sista vaccinationsdosen med
gardasil. När det är gjort ska jag tillbaka in mot stan och hem
till pappa <3<3<3<3<3<3 ÅH, vad jag längtar!!

Vid 18 har jag teater som jag inte kan skippa en vecka till.
Det ska bli roligt men jag skulle helst vilja stanna hemma
idag faktiskt. Intressant hur livet kan gå från en ruta till en helt
annan på bara en sekund, hur man plötsligt faller ner en nivå
på Maslows behovstrappa. Nu har jag tagit mig upp igen även
fast jag känner mig väldigt ostadig för tillfället.

Jag känner mig så sjukt konstig för tillfället. Det här är
helt jävla SICK! My GOD! Jag är så lättad att jag tror jag
dör. När samtalet som jag väntat på så länge kom så
började jag gråta och kunde inte säga någonting alls
överhuvudtaget. Sprang med telefonen till mamma så
hon fick sköta snacket.

Allt jag har gått och burit på de senaste dagarna finns
kvar men det har blandats med lyckorusningar och allt
som är bra i världen. Det är helt galet, finns ingen chans
att jag skulle kunna förklara vad som händer inom mig
denna sekund. Jag är.. herregud.

Idag har jag sett Skönheten och Odjuret, riktigt bra film.
Sedan så har jag sett massa TV. That 70s show, Top
Model,  Sex and The City och lite Smallville som verkar
sjukt tråkigt. Planen är att kanske se How I met your
mother och sedan följa upp med en timme Vänner.

Kanske är det för att koncentrera sig på annat inte vet jag.
För så fort jag lämnas ensam, från människor, tv-apparaten
eller whatever så hinner tankarna ifatt mig och med ens
sitter jag där, med världens klump i halsen och tårarna
som inte vill någonting hellre än att kasta sig ut och nerför
mina kinder.

Känns väldigt konstigt, att må på det här sättet. Det är så
annorlunda.
Har väldigt svårt för att prata om mina känslor, nästan oavsett
vad de är för några. Har inte någon som helst lust att prata om
just detta. Inte med vänner, inte med familj. Däremot kanske
jag bör skriva ner hur jag känner, det är skönt att få det ur sig
på något sätt och speciellt på ett sätt man kan tänka sig.

Just nu är det inte lätt.
Tankarna far hit och dit och det är som om någon har
lagt ofattbart tunga stenar på mina axlar när jag inte
märkt det.

Just NU känner jag att jag inte orkar med någonting.
Orkar inte vara trevlig, orkar inte vara duktig, orkar inte
med tanken på att ha någonting jag måste göra som
jobbet imorgon, orkar inte med pasta och jag orkar inte
med att jag egentligen har en hel del att ta itu med.
JAG ORKAR INTE.
Jag vill sitta hemma och se på film hela lovet. Jag vill få
svar på alla mina frågor. Det är vad jag vill.
Har kasst med pengar nu, men kanske ska jag slösa
några kronor på Häagen Dazs, det är rätt tid för det nu.

Imorgon är det måndag och det betyder denna gång:
SOVMORGON! Hela dagen om jag så vill för vecka nio
är en guldvecka som kallas sportlov.
Mitt sista.
Gah.

På tisdag ska jag jobba.
På torsdag ska jag ut med grabbarna:D
Alexis, Ruben och jag... -och Amelie(?) ska till
Kolingsborg och festa järnet till dubstepmusic.
Kommer bli askul, no doubt about that denna gång.

Drömde en jätteläskig dröm förresten.
Mamma och jag var.. någonstans utomlands.
Vi var ganska många människor och plötsligt
kom en väldigt hemsk människa som var riktigt
elak. Längre bort så firade man med fyrverekerier
och den elake mannen avfyrade en missil/bomb
eller något som förstörde hela stället.
Det var obehagligt, man kände verkligen av
tryckvågen.
Han vände sig sedan mot oss alla och viftade med
ett vapen. Vissa sköt han och man förstod att
slutet för en själv var nära. Han sa att det fanns ett
sätt att överleva och pekade med vapnet åt ett håll.
Så alla sprang dit. Det var en båt vi befann oss på
helt plötsligt. Det var ju dock inte så jäkla säkert,
vi visste att vi var ett lätt byte, en lätt måltavla
för den här killen och hans män. Men vi kämpade.
vi försökte ta oss långt därifrån.
Den onda snubbens män sprutade någon form av
vätska på oss som gjorde att det brändes över hela
kroppen. Det gjorde det väldigt mycket svårare för
oss att kunna ta oss därifrån.
Jag minns att jag tänkte på hur synd det var att våra
liv skulle ta slut där på det sättet, det var riktigt
ångestframkallande. Jag hoppades på att det skulle
vara en dröm.

Fan vad segt det blev igår..
Det ska verkligen tas igen nu i veckan!

Det som var bra med föregående kväll var att nästan alla
var med. Aldrig dragit ut med Lollo, Tanja och Anna förut
till exempel. Knasigt värre enligt mig. Det var det bästa med
igår tror jag.
Men annars så hittade vi inget bra ställe.
Vi var först på Kaos som vi betalde 60 spänn för.
Där var det dött. Vi var i princip de enda som var där men
det sket vi i till en början, i längden blev det dock tråkigt.
När jag drar ut vill jag träffa massor med människor,
ialla fall ha möjligheten till det. Igår blev det liksom bara vi
samt en o annan asiat som gick ner en trappa för att hänga
med andra asiater och karaokemaskinen, haha.
Så vi drog. Vi promenerade till Stureplan då jag hade fått
nys om ett gratisställe. Den pyttelilla detalj min källa
hade glömt att informera mig om var att det var 23-årsgräns.
Fan. Där stod vi och huttrade i kylan liksom. Vi var för många
för att vakterna skulle kunna göra ett undantag.

Hälften av oss fick nog och åkte hem men vi var fortfarande
några som ville hitta på något. Louie, Pattie, Anna, Olivia och
jag tog oss till Ace. Vi tänkte att det fick vara värt en
hundring ändå.. Men nehej, det kostade 120 PLUS
garderob. Då fick även vi nog. Dessutom kom vi på att vi
var hungriga så vi åkte till Burger King vid Medis.
Gott med mat!
Kände när jag satt där hur en kille spanade åt mitt håll.
Vet aldrig hur jag ska sköta en sådan så kallad
situation så jag log big time och fortsatte sedan med
hamburgaren. När jag skulle slänga mitt skräp så började
denne kille prata med mig. Slutade med att han, Anna och
jag pratade om lite allt möjligt.
Han hette Björn, svensk/nigerian som bor i England.
Första gången han var i Sverige på 6,7 år så hans svenska
var lite småspeciell. Trevlig prick!
Så en ny person fick jag ialla fall stifta bekantskap med:)

Jag vill bara veta

Bild tagen av min fina vän Amelie.
Vid det tillfället befann vi oss i La Patasta i Nicaragua. Det var där vi höll
hus det mesta av tiden.

Vi fick couscous-sallad med någon kikärtsröra till lunch.
Till efterrätt hade de bakat ca 400 semlor, de var väldigt
fina! Inte det största fanet av sådana men jag tog en
ändå.

Nu lyssnar jag på The Hives och ska sätta igång med
att försöka spåna fram en utredande text.

Jag har missat att äta middag. DUMMA mig.
Nu orkar jag inte koka ihop något.. Fast kanske jag
gör det ändå, vore ju väldans bra.

Myser här med Radiohead(Spotify) och än sitter jag
och laddar upp bilder från Nicaragua.

Tillägg:
En riktigt kul grej från i tisdags när vi (jag, pappa + alla
polers) firade Renatos 40-årsdag var att vi var på ett litet
ställe på Skånegatan. Vet att jag redan har berättat det,
men det jag inte har sagt var att Hjalmar och de började
trumma och lira lite gura. De satt i ena hörnet och bara
improviserade fram någonting mysigt.  Det var en som
sjöng också, en viss Ivan från ett visst band, -Svenska
Akademin. Jag visste inte det i tisdags, då jag aldrig
vetat hur någon i bandet ser ut. Men han sjöng riktigt bra!
Så där spelade de och Renato, min käre far och några
andra dansade. Inte förvånad alls.
Apropå Svenska Akademin så har Linus bott ihop med
dom en gång i tiden. Yabba!


Nu kommer en baotabra nyhet:
Jag har ett PLUSkort!! All creds to mormor och Gunnar, tack
som bara den! Det bästa med ett pluskort är undvikandet av
den förbannade isoleringskänslan som kommer med de
tiderna då man inte kan ta sig någonstans utan att riskera
en tråkig böter.
No more of 18:- here and there, suck on that!

Och nu mina damer och herrar ska jag få in alla Nicaraguabilder
i den här burken, kommer nog ta en stund.
So long!

Ser fram emot lördag! Då ska vi, ett gäng brudar
dra ut och dansa oss igenom natten.
Jag fyllde år i söndags och Hannah blev 19 igår,
så det måste ju firas! Tvivlar inte en sekund på
att vi kommer ha hur kul som helst:)

Jag kom på en grej som jag tänkt på.

Det är riktigt mysigt att sjunga Beatles-låtar, MEN, det är så
pinsamt när folk sjunger fel. Speciellt när de tror att det
är helt rätt. Nej nej, fy.

Igår blev det ingen teater.
Det var nämligen en väldigt speciell dag. Maya fyllde 10 år!
Vi åt supergod mat vid 18-tiden. Maya och jag fick sitta vid
kortsidorna av bordet eftersom vi var födelsedagsbarnen.
Helt oväntat kom Catharina och pappa in med presenter,
var inte alls beredd på det. Jag fick massa ögonskuggor,
pennor, borstar, mascara, ögonfransböjare och liknande,
en söt prickig klänning och ett presentkort så jag kan ta hål
i öronen. Läskigt men roligt! Blev så glad av att bara öppna
presenterna, det är mysigt.
Sedan åt vi efterrätt och efter det begav vi oss till någon pub
jag inte minns namnet på men den finns att hitta på
Skånegatan. Farbror Renato fyllde som min syrra år igår och
han blev hela 40 bast. När jag kom fram så var det mycket
folk där och många av dom kände inte igen mig först.
Det var pappa, Renato och många av deras polare som jag
känt sedan jag var bebis. Med tanke på att jag var första
ungen i den där vänskapskretsen så var det som att jag hade
ungefär 10 olika pappor, haha.
Det var väldigt roligt att träffa allihopa, speciellt när de blev
så glada när de insåg att det var jag.
Alexis sa att jag var så vacker och Muffes Petra sa "What a
lady" etc.. Det var askul! Drack inte mer än en öl men det
räckte så för den gången och jag gjorde mig inte av med
ett enda öre. Nära att jag gick en krona PLUS för jag såg ett
mynt på golvet, men jag glömde ta det med mig på vägen ut.
Spänning spänning!

Trevlig kväll, absolut, men jag sov hur dåligt som helst inatt.

Längtar efter mammaaaaaaaaaaaaaaaaa

Presenter och god mat är en bra och uppskattad kombination!

Dessa köpte jag för sammanlagt 250:- av en tjej som heter
Amelie (en annan Amelie). Hon skickar de till mig på måndag
om det har gått rätt till med betalningen vilket jag tror att
att det har. Jag är glad!

Och så var man 19. Ialla fall hyfsat snart. Tydligen föddes
jag runt 23:45, men ändå!
Blev lite som jag hade tänkt mig, sitter ensam och gör
ingenting. Middagen hos farmor hölls igår kväll istället.
Maten var grymt god och efterrätterna likaså, ingen var
vidare förvånad över det.

Jasmine var bland de första som grattade mig vilket
gjorde mig glad.
Och nyss ringde Amelie och Isabelle, de sjöng och hurrade
vilket också var väldigt uppmuntrande och värmande.
Nu ska jag fortsätta lyssna på Philter och kolla runt här..
Yabadahoo

Önskar jag fick vara där men nähäj. Pappa och Catharina
är där nu. På Mando Diaos releaseparty.

En bra nyhet är dock att jag kanske får presspass på
Arvikafestivalen i år igen. Om det blir så ska jag banne mig
skriva ihop någonting bra samt ta en massa bilder som
kanske är dugliga för Sonic Magazine. You never know,
men förra året försökte jag inte ens..
Allvarligt talat tror jag inte att de skulle ta emot mina små
verk men huvudsaken är ju att man försöker så gott man
kan, annars kommer man ingen vart överhuvudtaget.

...Den är så jävla bra!!

Robert Downey Jr. är så sjukt bra dessutom och äckligt
snygg. Ialla fall i denna film.
Rådiggar manuset och för en gångs skull accepterar
jag även Val Kilmer.

Jag mår så illa.
När jag kom till skolan var jag tvungen att sätta mig ner och
bara ta det lugnt. Vet inte vad det är för sorts illamående..
Ibland får jag väldigt ont i magen och ibland känner jag att
jag skulle behöva spy. För att inte tala om igår när jag skulle
lägga mig.. Var försiktig med vartenda steg jag tog bara för
att undvika att något skulle hända.

Vi har så sjukt mycket i skolan nu, har inte råd med att gå hem.
Nu ska jag fortsätta med att renskriva intervjuer.
Kul.

För övrigt mår jag illa.
Igår var det ont i magen men det har övergått till
konstigt illamående som jag inte har någon vidare
lust med. USCH PAULA. Jag känner att jag har fått så
otroligt mycket, både innan, under och efter resan och
så kommer jag hem och är till absolut ingen nytta för
att jag är så förbannat negativ. Vill inte ha det så.
Det är inte så jag normalt fungerar.

Dessutom känner jag på mig att min födelsedag kommer
bli en ingenting-dag. Idag fick jag frågan om jag hade några
planer på söndag och jag förstod inte varför jag skulle
ha det. Det dröjde riktigt länge innan jag kom på att det
var min 19-årsdag. Har inga planer. Eller jo, det blir
middag hos farmor och farfar. Kommer garanterat bli
helt utsökt mat. Maya kommer bestämma efterrätten så
jag är övertygad om något riktigt mumsigt (godis+godis+
godis? Med lite godis kanske?)
Folk säger att det är värdelöst att fylla just nitton men jag
tycker bara det känns skönt. Faktiskt.

Hoppas illamåendet går över snart.

Bilden är tagen av Tanja
Här sitter jag utanför ett rum på ett hotell i Somoto. Vi sov aldrig där men
det var där vi träffade tolkarna för första gången och det var även där vi höll
våra presentationer efter att vi avslutat fältstudierna i byarna.

Är så sjukt trött hela tiden.

Och tänk att jag fyller år på söndag, känns också rätt
sjukt. Ett år har gått lite för snabbt men när jag tänker
efter är det mycket som har hänt sedan den 15 februari
2008.

Har helt andra planer och drömmar nu. Ialla fall drömmar.
Skulle vara lovely att flytta mellan London och San Juan
del Sur, men det kanske är bara så jag känner just nu
efter den fina resan.
Sommarhalvåret i London och under den riktigt kalla
vintern som jag bara inte klarar av skulle jag vandra längs
stränderna i San Juan. Det vore mer än guldvärt.
Vill just nu hitta ett jobb som jag verkligen skulle kunna
trivas med och där jag kunde stanna en längre tid..
Det roligaste vore att fotografera då jag verkligen älskar det.
Vill  v e r k l i g e n  ha en systemkamera! Diggar den jag har
nu riktigt mycket och den är bra, men inte om man jämför
med en systemkamera. Måste köpa en när jag blivit av
med alla skulderna jag har. Faaan vad jobbigt, kommer ta
åratal känns det som. Det är därför det där jobbet skulle
sitta fint.. Visserligen har jag hemtjänsten och jag lär
jobba där en del till men sedan måste jag prova någonting
nytt och det ska vara något riktigt kul (hur ska man annars
klara av det i längden?).
Borde studera vidare också, men har ingen som helst aning
om vad det skulle vara. Är smått avundsjuk på de som har
full koll men samtidigt inte då jag på mina egna vägar vill
finna mina egna intressen. Vill inte ha allt serverat även om
det ibland skulle kännas riktigt skönt.
Oj vad jag svamlar.. är så trött så det kan bero på det.

Det var kul att få komma hem. Kändes bra att träffa familjen
och de verkade känna detsamma.
Mamma hade gjort en potatisgratäng och så stekte hon
lövbiff till. Fanns även sallad med tillhörande dressing och
dessutom bearnaissesås eller hur det nu stavas.
På spisen stod en hallonpaj och i frysen fanns två paket
vaniljglass. I skafferiet väntade sourcream & onion-chips
och dippen höll till i kylen. Inte nog med det, mor hade även
lagrat upp med x antal cola-burkar samt godis som glittrade
på köksbordet.
Fint välkomnande, blev verkligen jätteglad. Men.. ibland kände
jag bara för att gråta. Det blev för mycket när det gällde att
ställa om sig till det som för mig annars är det normala livet.
Jag har fått uppleva så mycket under de senaste veckorna.
Orkar verkligen inte ta det här och nu för det är så tungt och
mycket. Är så lycklig för att få ha varit med om det.
Har tagit nästan 2000 bilder och ska strax åka till pappa för
att visa honom dom.
Det ska bli kul det med, har inte träffat honom på evigheter
då han åkte till Karibien innan jag åkte till Nicaragua.

Men. Annars känner jag mig på ett väldigt konstigt humör.
Har ingen energi och blir ledsen av att titta ut genom fönstret.
Det är kallt, det är fult, allt ser likadant ut.. Det är stelt och tråkigt.
Sedan har jag ont i magen också.
Hinner inte mer nu, måste dra mig härifrån in mot stan.

Bettan: har knappt haft pengar på mobilen så jag kunde inte
svara, men jag kom hem i lördags eftermiddag. Fick inte ditt
sms förrän på kvällen dock. Tack för att du hörde av dig, det var
kul!