L O C K E D I N N E V E R L A N D

För exakt tre månader sedan satt vi i Bettans soffa och var allmänt sega. Inte så konstigt efter den föregående kvällens fest kanske. Det var då vi hade träffats för första gången och det kändes redan då så rätt.

Var nära på att inte dra till den där festen, lite läskigt att tänka på, hur de val som just då inte känns så stora kan bli så avgörande. Vad hade hänt om jag slutligen hade bestämt mig för att inte åka dit?
Förmodligen hade jag inte fått träffa Linus. Då hade jag förstås inte fått veta vad jag skulle gå miste om, men det är jag ju väl medveten om nu och därför känns det konstigt att svårt att föreställa sig ett liv utan honom.

De senaste tre månaderna hör definitivt till de bästa månaderna hittills och jag ser fram emot det kommande!

Puss Linus, jag älskar dig.