L O C K E D I N N E V E R L A N D

Ibland känner jag mig så utanför, även fast jag inte är det. Jag har så många som jag tycker om och jag tvivlar inte på att det är ömsesidigt när det gäller de flesta men jag känner ändå att jag liksom står... emellan på något sätt.
Till det måste tilläggas att det inte är någon som beter sig illa mot mig eller liknande.
Det jag känner sitter ganska djupt inom mig nu. Det jag tror jag känner är att jag inte känner någon tillhörighet någonstans när det gäller mina vänner även fast jag tycker så hemskt mycket om dem.