Är det 2000-talet?
"Svanka.. Kom igen, svanka då".
Jag hade dansat för allt vad jag var värd den kvällen, men
förutom de hundra kronorna i inträdesavgift fick jag även
betala med svett och andnöd. Jag klättrade uppför trapporna
för att ta mig ut och tillförse luftvägarna med nytt, friskt syre.
Det var därute jag hörde ena vakten göra sitt bästa för att
övertala en annan klubbgäst till att svanka, för honom.
Vakten var en stor man i trettioårsåldern, beklädd i stora
svarta kläder. Nämnda klubbgästen var en ung tjej, säkert
inte mycket äldre än arton, iklädd kort kjol och tight linne.
Vakten var nykter, det var inte hon.
Jag stod en bit bort och bevittnade händelsen. Jag minns
att jag undrade över hur de andra vakterna kunde acceptera
ett sådant beteende från deras kollega men jag förstod
snabbt att det var så det gick till här. Det var inte konstigt
att en trettioårig nykter man tjatade på en artonårig berusad
tjej om att svanka.
Jag kände mig illamående och visste inte riktigt vad jag skulle
göra så jag bara stod där och bevittnade händelsen.
Det är helt sjukt, hur kan det förkomma sådant här i världen
vi lever i? Varför ser det ut som det gör och vad krävs för att
förändra situationen? Precis som så många andra så tror
även jag starkt på att det mesta, ens personlighet och
värderingar, präglas starkt av ens barndom. Det innefattar
hur man uppfostrades och av vilka, vad man fick uppleva
och vara med om samt konsekvenserna av det. Kanske var
det därför jag reagerade så starkt på det som hände, på
grund av att jag som liten fått det inpräntat av min mamma,
att empati är ett livets nyckelord. Det är vad jag har fått lära
mig. Vakten däremot, han har nog fått en annan bild tillgiven
i sin uppväxt.
Det känns som att det alltid har varit såhär. Vi kan läsa om
olika former av förtryck i tidningar och böcker, se det på tv,
höra om det på radion och när folk berättar om personliga
erfarenheter. Olika typer av förtryck kan vara mer eller mindre
aktuella; exempelvis "judehatet" på 40-talet som då var
högaktuellt. Detsamma gäller kvinnoförtrycket det är bara
det att det alltid har varit aktuellt, det är bestående. Tror det
beror mycket på olika religiösa övertygelser men även på
grund av att mannen har varit den som har varit den stora
och starka. Dessa anledningar samt kombinationer av dem
har nog varit starka bidragande orsaker till både mannens
och kvinnans ställning i samhället idag. Även om viljan finns
att det ska vara jämställt mellan könen och även fast
utvecklingen, åtminstone här i Sverige, har gått mer eller
mindre framåt så är vägen till total jämställdhet fortfarande
lång.
Mannen står fortfarande över kvinnan.
Den käre vakten jag varmt har berättat om kände nog av det,
den kyliga kvällen i november.
Han visste att han som vakt av manligt kön hade lite mer att
säga till om än denna lättklädda och berusade tjej. Kanske
skulle vakten ha skyllt på att han hade tråkigt på jobbet, eller
kanske att tjejen faktiskt ville svanka, - hon var ju så lättklädd.
Inte så trovärdigt med tanke på att han var tvungen att tjata
och övertala henne.
Sedan undrar jag över mitt och andras agerande som aldrig
ägde rum. Vad är egentligen civilkurage numera, finns ordet
kvar i ordboken? Agerade jag inte på grund av samma
anledning som tjejen tillslut lydde honom? Skulle man bli
hånad? Utslängd?
Tillåt mig att uttrycka mitt otroliga missnöje angående detta!
Nästa gång ska jag belöna honom med en rejäl knäpp på näsan!