L O C K E D I N N E V E R L A N D

Har så mycket att berätta så jag orkar inte, vet inte var jag ska börja..

Men okej då.

STUDENTEN
Blandade känslor!
Champange-frukosten hölls på berget utanför skolan. Kom dit runt
halv tio och möttes av en jätteglad Champange-Louie! Drack själv
ingenting, bara några få droppar. Gillar tyvärr inte champange..

Sedan var det brunch i skolans matsal men eftersom jag var tvungen
att springa mellan skåp och receptionen med datorn som jag inte
hade lämnat in tidigare så fanns det inte så mycket kvar till mig.
Det blev en smörgås med ost plus EN jordgubbe. Efter det fotades
vi av någon fotograf och av biträdande rektor och engelska C-läraren
Patrik. Skoj.

Vad hände sedan? Jo, sprang upp till aulan för att prata med Alfred.
Vem är han då? Min musiklärare som jag smygtagit sånglektioner
av. Han och jag gick och repade, det gick hur bra som helst..
Hann bara en gång och sedan var det dags för diverse tal och så i
aulan. Mycket skratt och fotograferande, men det var också väldigt
sorgligt.. Rätt var det var så sa Lasse att vi var efter i programmet men
att det skulle avslutas med lite musik. Då reste jag mig och stegade upp
för scenen, hur nervös som helst. Ingen verkade förstå vad som skulle
hända, inte jag heller typ. "Ja.. det är min första gång" sa jag i micken
och då applåderade alla. Alfred började spela så fint som han alltid
gör och sedan började jag sjunga. Men det gick inte så bra först.
Var verkligen så otroligt nervös. Dessutom så har jag i princip aldrig
sjungit "seriöst" inför någon. Inte på det här sättet ialla fall.
Ibland ville min röst inte räcka till. Usch vad jag skämdes, men ibland
gick det bättre. Försökte hålla blicken stadig så jag tittade på Lisa hela
tiden nästan. Hon grät! Louie verkade gråta.. Magnus grät till och med.
När jag var klar så reste sig allihopa och applåderade. Det var en häftig
känsla men jag var så upptagen med att vara besviken på mig själv
för jag tänkte på repetitionen när det hade gått felfritt. Jaja! Är ändå
väldigt imponerad av mig som sjöng inför alla där.

Osmickrande bild men det får fungera som något slags bevis på att jag
faktiskt gjorde det!

Strax efter det var det utspring och det måste vara bland det kontigaste jag
har varit med om! Där kutade vi ut framför alla familjer som en annan flock
och sjöng I Natt Jag Drömde(vi dissade studentsången). Jag skrattade och
grät om vart annat.. Sedan sprang jag ut bland alla människorna och hittade
snabbt mina fina. Hur mycket som helst hängdes runt min nacke eller hals
eller vad man säger. Gosedjur, blommor, champangeflaskor.. Det var helt
sjukt. Bilder togs, hur många som helst. Får lägga upp senare när jag har
dom. Jag var helt utom mig.. det var så sjukt alltsammans..

Rätt var det var så var det dags för flakåkande. COOLASTE flaket ever.
Tur att jag hade bytt om inför det för man blev hur blöt som helst!
Vi startade på skolgården och skulle tydligen komma tillbaka dit också men
det blev inte riktigt så, så jag visste inte vad jag skulle göra. Hade inget
busskort med mig och inte heller någon mobil eller pengar. Vi hamnade
vid centralstationen. Lånade Louies mobil och fick tag på pappa som sa att
jag skulle vänta tills han kom. Passade på att njuta av solen så mycket jag
kunde så länge. Den hade varit framme hela flaktiden vilket var hur kul som
helst då det hade regnat så mycket, både innan och efter. Jaja, pappa kom
och under armen hade han en hjälm. Jag ba Whaaat, kan Han åka
motorcykel? Nej det kunde han inte men han hade fått skjuts av greven,
en polare till honom. Tydligen skulle jag också åka. Pappa sa att vi skulle
ses snart och så vinkade han av oss när vi åkte därifrån. Det var en rolig
upplevelse, har aldrig åkt mc förut kan jag ju säga.. Vi åkte lite överallt
och pratade om lite av varje. Efter 20 minuter eller något så åkte vi hem och
stannade utanför fönstret där massa stod i fönstrena och tog bilder på
motorcykelpaula. Pappa hämtade högtalare, vände de utåt mot gatan
och spelade någon pampig låt. Sedan fick vi komma in! Så fort jag klev in
i lägenheten blåste Maya massa såpbubblor framför och på mig, det var
jättefint! Det var mycket folk där och efter att jag hade hälsat på alla
hoppade jag in i duschen lite snabbt.. mina fötter var helt indränkta med
öl då mina skor olyckligtvis har massa hål i sig. Jaja, när jag kom ut i
studentklänningen så hölls en skål för mig och sedan skulle jag öppna
alla presenter. fick massa smycken och pengar.. det blev en flaska av
Renato och sedan fanns ett väldigt stort paket. Mamma sa till mig att jag
skulle förstå piken och med den repliken blev jag väldigt nervös.. vad
kunde det vara? Slet upp paketet och fann en kartong som skulle innehålla
en grön dammsugare. En sådan skulle jag ju behöva när jag flyttade
hemifrån. Det var väl lite småkul tänkte jag men jag hade ju inga planer på
att flytta än! Men sedan såg jag att kartongen redan var öppnad och att de
tejpat igen den.. det kunde väl inte vara en dammsugare då tänkte tröga
jag. Kunde det vara en...? Nej vågade inte hoppas på något. Men jag öppnade
kartongen och fann EN SYSTEMKAMERA!!!!!! Just nu vet jag inte alls vad
modellen heter man whateeever!!! Fyfan vad glad jag blev!!
"Känner mig som en människa igen" sa jag. Inte nog med det, i kartongen
låg även en fotoskrivare och fotopapper. Herregud säger jag bara, den
bästa presenten någonsin! Wow.. kan inte säga så mycket mer än så..
Det var helt otroligt. Maten som jag åt sedan var hur god som helst och allt
hade Catharina gjort! Hon är så duktig på mat så det finns inte.. men mamma
hade faktiskt vispat grädden sa hon. Haha, ja, allt var hur bra som helst.
Höll sedan ett tal för att tacka alla som var där. Catharina grät och pappa såg
lite gråtvänlig ut han med haha.
TACK FÖR VÄRLDENS BÄSTA MOTTAGNING!!!!!!

Senare på kvällen blev det slutskiva på Huset i Gamla Stan men.. det blev
som det blev. Både bra och dåligt men fy vad jag grät. Och inte av bra
anledningar. Men om man bortser från det så var dagen väldigt väldigt bra!!!