Jag vet inte vart jag ska men jag ska ta mig dit

Nu är det grått där ute.

Jag är stressad. Vet inte vad jag ska göra med mitt liv.
Har verkligen ingen aning och det hjälper inte när somliga
släktingar försöker pressa fram ett svar ur en.
"Vad ska du plugga?", "Du måste plugga snart", "Du måste
ha en plan" och så vidare.

JAG VET INTE VAD JAG VILL. ÄN.

Jag antar att det kommer komma idéer. Åtminstone så
hoppas jag innerligt att de ska komma.
Antar att det är en av anledningarna till att jag måste
komma bort härifrån ett tag. Fastnar i vardagen här
och vet inte hur jag ska ta mig ur den.

Möten med nya människor är en av nycklarna till att ta
sig framåt. Antingen genom att man blir tipsad eller erbjuden
något viktigt nummer till nån chef och liknande, eller också
att man kommer fram till nya insikter gällande sig själv
och livet. Det är väldigt intressant och häftigt att man kan
möta en annan människa och bli inspirerad. Kanske till
den grad att man tar tag i sig själv och gör någonting
utav det.

Första gången jag var i London så träffade jag en kväll
en australienare som talade om för mig hur han hade
gjort sig av med allt. Tanken på att han inte behövde allt
han ägde slog honom. Så han sålde bilen, TV:n och alla
andra saker och sen började han resa runt.
Efter den kvällen var jag så peppad på att komma hem
och göra detsamma. Inte för att jag har någon bil att
sälja eller något annat heller för den delen. Inget som
någon skulle vilja köpa iallafall. Men jag kom på att jag
hade så mycket och inte ens hälften är sådant som jag
verkligen behöver.
Men när jag kom hem igen så drogs jag direkt in det
gamla vanliga och ganska så snabbt så glömde jag bort
mina planer på enkelhet.

Det är det jag måste komma bort ifrån, allt det vanliga.
Visst, det är tryggt på ett sätt men också så himla tråkigt.
Beundrar de drivna människorna som vet vad de vill
och hur de ska ta sig dit men jag är inte en sån person.

Jag ska börja med att resa. Det ska bli så otroligt givande
och jag tror jag kommer utvecklas väldigt mycket som
person. Men det kommer också bli svårt. Speciellt att
åka bort från det man vill ha med sig.
Det ingick inte i mina planer att jag skulle träffa någon
på ett tag, men så fick jag syn på Flykt. Det kommer
bli svårt att åka ifrån. Känner det redan nu.

Kommentarer
Postat av: mam

its like one mind!!!

Du och jag gumman!

Vi är lika mycket du och jag även om vi har halva ekvatorn mellan oss!

Puss på dig min lilla klippa i livet!

2010-08-15 @ 20:20:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0