Bitter
Jag känner just nu att jag måste börja träna.
Jag måste få min kropp i god form för jag trivs inte som jag är
för tillfället.
Jag är rätt kul.
Jag säger att jag ska göra det och det och det. Vad händer?
Absolut ingenting. Sådant jag får gjort är saker som att
införskaffa specialfodret till katterna och comviq-kompis-
påfyllning. Det är typ det.
Har jag börjat dansa? Nej.
Har jag sparat ihop en enda krona till Australien? Nej.
Har jag fortsatt "träna"? Nej.
Har jag börjat med matlådor? Nej.
Har jag lärt mig hur kameran fungerar? Nej.
Har jag städat och rensat ut skiten ur rummet? Nej.
Har jag tagit körkort? Nej.
(Tro mig, den här listan fortsätter)
Jag kommer då och då på saker som jag vill göra. Små och
större projekt. Men ingenting händer. En sådan enkel sak som
att dammsuga rummet får vänta i veckor oftast.
Det är jag som har makten, det är jag som kan se till att något
händer men vid de orden tar det stopp.
Gud vad irriterad jag är och tårarna bara rinner.
Men nu ska jag ringa en kund och säga att jag kommer imorgon.
Det blir ingen städning, endast en handling. För jag visste inte ens
att hon var hemma från semestern fast hon har varit det i två, tre
veckor nu. Visste jag det så skulle hon fått sitt hem städat förra
måndagen. Dessvärre hade jag ingen aning om hemkomsten då
kontorsmänniskorna av någon okänd anledning inte hade talat om
det för mig. Så nu måste jag ringa henne. Skulle gjort det i fredags
när jag fått reda på att hon kommit hem, men jag la såklart det
på hyllan i två dagar. Nu ska jag ringa gör att jag måste, för att
jag inte kan vänta längre. Hoppas hon inte blir arg.
Jag är trött på mig och jag är trött på jobbet och jag har inte lust
med något alls just nu. Önskar Frasse var här.
Sen måste jag dammsuga och sånt. Det kommer jag göra för det
var något mamma sa att jag skulle göra. Annars hade jag väl inte
gjort det heller antar jag. Men hon står och manglar i tvättstugan
så jag får fan ta och skärpa mig så hon får komma hem till ett hem
med lite färre smulor och damm på golven.
Jag skriver det här för att det är skönt att få ur sig det på något vis.
Ganska skönt att skriva.
Orkar inte prata om det.
Ok, bra.
Jag måste få min kropp i god form för jag trivs inte som jag är
för tillfället.
Jag är rätt kul.
Jag säger att jag ska göra det och det och det. Vad händer?
Absolut ingenting. Sådant jag får gjort är saker som att
införskaffa specialfodret till katterna och comviq-kompis-
påfyllning. Det är typ det.
Har jag börjat dansa? Nej.
Har jag sparat ihop en enda krona till Australien? Nej.
Har jag fortsatt "träna"? Nej.
Har jag börjat med matlådor? Nej.
Har jag lärt mig hur kameran fungerar? Nej.
Har jag städat och rensat ut skiten ur rummet? Nej.
Har jag tagit körkort? Nej.
(Tro mig, den här listan fortsätter)
Jag kommer då och då på saker som jag vill göra. Små och
större projekt. Men ingenting händer. En sådan enkel sak som
att dammsuga rummet får vänta i veckor oftast.
Det är jag som har makten, det är jag som kan se till att något
händer men vid de orden tar det stopp.
Gud vad irriterad jag är och tårarna bara rinner.
Men nu ska jag ringa en kund och säga att jag kommer imorgon.
Det blir ingen städning, endast en handling. För jag visste inte ens
att hon var hemma från semestern fast hon har varit det i två, tre
veckor nu. Visste jag det så skulle hon fått sitt hem städat förra
måndagen. Dessvärre hade jag ingen aning om hemkomsten då
kontorsmänniskorna av någon okänd anledning inte hade talat om
det för mig. Så nu måste jag ringa henne. Skulle gjort det i fredags
när jag fått reda på att hon kommit hem, men jag la såklart det
på hyllan i två dagar. Nu ska jag ringa gör att jag måste, för att
jag inte kan vänta längre. Hoppas hon inte blir arg.
Jag är trött på mig och jag är trött på jobbet och jag har inte lust
med något alls just nu. Önskar Frasse var här.
Sen måste jag dammsuga och sånt. Det kommer jag göra för det
var något mamma sa att jag skulle göra. Annars hade jag väl inte
gjort det heller antar jag. Men hon står och manglar i tvättstugan
så jag får fan ta och skärpa mig så hon får komma hem till ett hem
med lite färre smulor och damm på golven.
Jag skriver det här för att det är skönt att få ur sig det på något vis.
Ganska skönt att skriva.
Orkar inte prata om det.
Ok, bra.
Kommentarer
Trackback
